Litar Wejryd på något i Bibeln?

Anders Wejryd har en blogg på Svenska kyrkans hemsida som helt enkelt kallas för ”Ärkebiskopen”. Där publicerade han nyligen sin predikan från Nyårsdagens högmässa. Wejryd raljerar med vad han kallar ”fundamentalistiskt bokstavstroget” och jämför med att det kan bli fel även om man läser julklappars bruksanvisning noga.

”Men man kan ju läsa julberättelserna – och det som inte berättas i julberättelserna – som bruksanvisningar också. Fundamentalistiskt, bokstavstroget. Och få problem. Man betraktar istället för att beröras. Om det nu är så viktigt med jungfrufödelsen, varför står det bara om den hos Lukas och Matteus men inte hos Johannes och Markus – eller Paulus? Och om födelsen är så viktig varför finns den egentligen bara hos Lukas?”

Ärkebiskopen tycks inte ha någon som helst vilja att förstå sammanhangen i händelserna eller att se hur evangelierna kompletterar varandra. Är det t ex så svårt att tänka sig att det gått en tid emellan herdarnas besök och de vise männens? Med tanke på att Herodes dödade alla barn under två år är det ju tvärt om mycket sannolikt! Andreas Holmberg länkade i en kommentar till dessa klargörande rader av Anders Brogren. Wejryd borde läsa Brogrens hemsida!

Liberala teologers ifrågasättande av jungfrufödelsen tycks aldrig upphöra. Den som är lite känd i sin Bibel vet att det är en helt grundläggande fråga för frälsningen att Jesus blev människa utan någon mans medverkan. Sedan är det ju inte bara Lukas och Matteus som skriver om jungfrufödseln. Jungfrufödelsen finns redan i 1 Mos 3:15. Det är kvinnans avkomma (kvinnans säd) som ska krossa ormens huvud. Så förstås i Jes 7:14. Och det är högst troligt att även Paulus har jungfrufödseln i åtanke när han i Gal 4:4 skriver att ”när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen…” Alla människor föds ju av kvinnor, varför skriva det om det inte var något särskilt han ville poängtera?! Jungfrufödelsen är så grundläggande att den även poängteras i de ekumenika trosbekännelserna.

Skulle kunna lägga till följande ord av Luther:
Ingen människa, inte den allra heligaste, inte ens ängeln Gabriel skulle kunna göra synden, döden och fördömelsen om intet och istället förvärva rättfärdighet, liv och välsignelse av Gud. Eftersom Skriften alltid framhåller, att det är Kristus som gör detta, så förstår jag, att han är den sanne Guden.
Om jag tror, att det bara var en människa som lidit för mig så är Kristus en svag Frälsare, en som själv behöver en frälsare. Men om jag tror, att Kristus både som sann Gud och sann människa har dött för mig, så väger detta många gånger mer. Det slår ned alla synder, döden, helvetet, all nöd och allt lidande.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s